måndag 13 september 2010

Jakten på det vilda

Ett vulkanutbrott och en tillvaro utan flyg i hela Europa är sanning ett par veckor i april 2010. Att resa med flyg, något som vi betraktat som självklart men en vulkan på Island fick en hel värld att stanna upp. Det fanns en värld före flyget, en tid av reflektion och tanke. I dagens era av snabbmat, korta weekendresor och jakten på omedelbar tillfredsställelse hinner vi knappast smälta resultaten. Vi skyndar oss fram i jakten på resultat och glömmer att fiskeintresset kan vara stort och mångskiftande och… faktiskt avkopplande.

Vi söker lyckan i konstgjorda regnbågssjöar och strömmar och numer även i fenomen som Gäddsjön (en sjö med inplanterat stor gädda) och vi sportfiskare är beredda att betala för att få tillgång till trofévatten. Gränserna för vad som är möjligt pressas hela tiden fram, när det inte är nog med ekologiskt odlad regnbåge så fylls det på med öring och när det inte räcker så odlas stor röding fram. På tur står harren som vi i vårt eget klubbvatten diskuterar att plantera in för att ytterligare öka attraktionen bland stressade sportfiskare som under ett fåtal timmars fiskepass vill förverkliga sina drömmar.
Vad kommer härnäst i vår tidspressade vardag? "Ålsjön" eller något annat vatten med stora exemplar av svårfångade fridlysta fiskar?

Jag pratade med en av mina kompisar som är Skärgårdsguide i Stockholm för ett antal år sedan när havsöringsfisket började gå kräftgång och vi konstaterade att ”havsöringen är vår nya gädda”. För ett fortsatt bra fiske så är det inte längre självklart att ta med den fångade fisken hem utan återutsättning är en förutsättning. Återutsättning av inplanterad fisk. Fiskeintresset för havsöringen och gäddan i vår skärgård växer och därmed trycket och det tillsammans med de debatterade predatorerna skarven och sälen gör att den konstgjorda andning av fettfeneklippt havsöring behöver handskas med varsam hand om möjligheten till ett sportfiske ska bestå.

Det finns något lockande i den gamla långsamheten men ställs vi inför valet så är det få som vill byta tillbaka. Flyg och fiska! Regnbågens intåg i vårt land har möjliggjort ett alternativ till långa och dyra fjällresor till destinationer som idag inte håller fisk i samma klass som på Nils Lidmans tid. Nu duger inte det längre, jag kan själv reflektera över att tillfredställelsen över att ha fångat en vild öring på kilot inte är nog. Med den information vi har tillgång till på internet och i fiskepress så vilar jämförelsen där hela tiden.
Hans Lidman, hans böcker och äventyr har fascinerat även mig.

Fick jag själv välja så skulle jag besöka den där strömsträckan i Finnmarken när vattenståndet är bra, insektslivet är som rikast och de riktigt stora öringarna går till. Hur mycket jag är beredd att betala för att lägga två koncentrerade dygn just där och just då?
Summorna jag kommer upp i är astronomiska om jag bara får med mig en kamera så har jag lyckats, jag kommer släppa tillbaka rekordöringen på 3,5 kg som tog på en liten torrfluga och just då i det ögonblicket när jag ser den stora och respektfullt gamla fisken simma iväg spelar inte sparade pengar någon roll. Det är värt vartenda öre och jag kommer alltid att hylla fiskeguiden som lyckades optimera och tajma och tog mig dit.

Men jag har inte tiden att spendera tre veckor i den strömmen i väntan på perfekta förhållanden...

Tidspress och troféfisk är en ekvation som inte går ihop, ett fiskepass ska vara lätt att komma ifrån till och vi ska samtidigt nå oerhörda resultat. När det konstgjorda blir det riktiga så flyttar vi fram gränserna, när jakten på inplanterad havsöring är den vilda och svårfångade fisken. Fiskeguiderna har inte längre uttalad fångstgaranti, gapet mellan leverans och förväntan möts nästan aldrig.

Jag har reflekterat och jag har tänkt, i en värld där flygen i Europa stod stilla en tid, och jag ska försöka njuta mer av fisketuren i sig och inte bara ägna mig åt resultaten. Ägna mig åt avkoppling och fiskevatten nära inpå och om det är i vilda vatten eller konstgjorda spelar ingen roll, bara jag får vara där. Jag är inte längre säker på att en vild öring på 3,5 kg ger mig mer lycka än en på 1 kg, det är sammanhanget i sig som är avgörande.

Jonas Gavelin

Citera mig gärna men ange källa

2 kommentarer:

Anders G sa...

Tänkvärt, fin krönika var det den du snackade om skulle in i AOF?

Jonas Gavelin sa...

Just den var det Anders, nu hamnade den här istället. Vart ganska inaktuellt att just spela på vulkaner...
Hur går harrfisket? har inte hört nåt på länge från dig och Gimån...