En femma efter frukost...

... och ytterligare tre innan förmiddagsfikat...

En femma innan frukost. Niklas foto.

Ja det är med flöte och räka som jag besöker mina vatten igen, denna tredje gång i dagsljus och förväntningarna var med ens lägre än vid kvällsfisket. Jag är på jakt efter de riktigt stora höstvandrarna och de brukar röja sig under höstnätternas kompakta mörker. Fiskar över 5 kg är sällsynta och åtråvärda men det finns chans på fisk över tio kg och det är de, de som lockar...
Jag får med mig Niklas och sällskapet förgyller såklart turen, innan han ens har parkerat bilen så nyper en liten höstspringare på knappa kilot räkan. Det är alltid skönt att bryta isen tidigt på en fisketur - tekniken passar dagen.
Det är en hel del aktivitet trots dagsljuset och nästa påslag avslöjar direkt i krokningen en mycket större fisk. Tunga långsamma gungningar. Efter en kort kamp med ideliga vältranden och ett hopp högt upp i luften så kan vi håva och väga in den på 5,08 kg. Snyggt. En riktigt fin havsöring.

Nätad...höstfärgad havsöring på 2,5 kg som synade räkan för nära

Niklas som den skribent han bl a är för tidningen Fiskefeber (artikel om modernt regnbågsmete i senaste numret) provar något helt annat: jigg. Efter femman så är det lugnt ett tag och vi byter plats och då är det Niklas tur att bekänna färg när han lurar upp en havsöring som resolut tog jiggen i ett av de första kasten.

Niklas jiggar...

Havsöring som knappt lämnar sitt element under fångandet, CPR - Catch, Photo & Release...

Jag stannar ett tag till, efter kaffe och smörgås, och på nästa ställe så lyckas jag landa ytterligare två havsöringar men har långt fler påslag än så. Fina fiskar i mer normal storlek 2,5 kg och dryga 2 kg. Räka var helt rätt bete denna dag efter frukost!

Havsöring 5,08 kg. Morgontrött fångstman, tack Niklas.

8 havsöringar på tre pass, frågan är naturligtvis om turen är med mig även nästa gång...

Gatljus och havsöringsmörker

Andra vändan. Hällregn men milt, dryga tio grader trots att vi har äntrat november månad.
Fiskar mig lugnt fram i dunklet med räka och flöte. Staden susar runt omkring, en blandning av vilt och stad på en och samma gång.

Gatljus och regn...

Kommer ifrån halvannan timme och det räcker för att få kontakt, på ett av de vanliga ställena så dyker flötet distinkt två gånger om.
Motståndet efter krokningen avslöjas små höstspringare, knappa kilot men med glupsk aptit så beblandar de sig med de stora lekvandrarna.
Besvikelsen över storleken på fisken går över i takt med insikten om att jag ända lyckats lura två prickiga.

Glupska höstspringare, trekroken är strl 6 så det är ingen rekordvikt på de här två firrarna som kvällens tur gav.

Hem till en varm kopp te, höstregnet slår lätt och taktfast mot rutorna.

Meta Havsöring

Höstmörker, gulnande falnande löv, fukten som får betong och virke längs Strömmen att förbli såphala under veckor och månader. Den höga kalla luften. Det mycknande regnet som får bäckar och åar att stiga efter en torr sommar. Havsöringsvandring. Havsöringsfiske.

Havsöringshanne med respektabel krok, 4.3 kg

Att meta havsöring är spännande, jag brukar jämföra det med torrflugefiske då det kräver precision och koncentration utöver det vanliga. Ett spännande fiske, inte minst för att storleken på fisken kan vara långt utöver ordinära mått och hugget avslöjar ingenting. Det är de aggressiva knyckarna och vansinnesrusningarna efter krokningen som bekänner färg.

Räkan och trekroken, det är viktigt att krokspetsarna sticker ut lätt genom räkan. Havsöringen biter ibland bara försiktigt i räka. Floucarbontafs och lätt blyat flöte.

Jag metar som jag tidigare skrivit om här med räka och litet pennflöte, så försiktigt blyat att fisken inte känner något motstånd när de tar räkan i munnen. Bitvis under hösten så finns det inget som slår räkan som bete. Även för en inbiten flugfiskare som mig så är det ett självklart val.

Kvällens första fisk: havsöringshona på 2.7 kg

Jag beger mig en oktoberkväll som är mild, tio grader i luften och lätt duggregn, till hemtrakter där jag kan varenda sten och håla. Det är första turen och jag förväntar mig faktiskt utdelning. Jag vet hur man gör och förutsättningarna är de rätta.
Men det är segt inledningsvis, helt lugn på de kända ställena och det är inte förrän efter en ordentlig fika och återvändande till den första platsen som det händer. Den första fisken tar försiktigt, flötet tar bara en omisskänlig liten knyck som inte händer ihop med vattenrörelsen. En avvikelse, mikroskopisk. Det räcker för mig. Intuition. Jag krokar snabbt och en första rusning tar vid. En liten stund senare kan jag landa en havsöringshona på 2.7 kg. Hon simmar chockad tillbaka en stund senare.

Nästa hugg är resolut, jag låter flötet och räkan vandra mot en ståndplats och ungefär där jag vet att det brukar stå fisk så tvärdyker flötet direkt! Jag krokar förskräckt och ett antal galna långa och tunga rusningar får mitt niofots lätta haspelspö att buga och kämpa. En frenetisk kamp tar vid, det tar lång tid innan jag ens får in fisken på avstånd så att jag kan syna den. Starka, aggressiva havsöringar.
Det är en havsöringshanne i höstdräkt med ståtlig krok som synar garnet till slut. Respektabel fisk.

Kvällens andra fisk: havsöringshanne på 4.3 kg

 Att meta havsöring, vilka kvällar, vilka upplevelser...

Uppdrag Gotland, rapport 2

Vårkänsla på pallarna

Skriver nåt mer om fisket men inte mycket, bilderna får tala för sig själva. Många timmar nedlagda med 9 öringar som facit. mycket tid per fisk om man säger så. Kommer såklart tillbaka med nya förhoppningar nästa gång.

Tomas med sprallis

B3-öring långt från 08-land

Fullt av såna här, större storlek efterfrågades

Besök på galet hemliga ställen hjälpte inte denna gång

Uppdrag Gotland, rapport 1



Uppdrag pallfiske...

"Det är mars" är det första jag hör i vandrarhemmets kök lördagen den 13 april när vi jokkar frukost. När vi kommer ut ser jag mig omkring och snön ligger fortfarande lite varstans. Våren är sen i år, riktigt sen. Du kan hitta vikar med varmt vatten men det är mest nollgradigt. Jag är sen i år, riktigt sen. har inte fiskat en minut på evigheters evigheter. Förväntan är stor, Tomas och Johan är sammanbitna. Tafsarna är sträckta, flugorna knutna. Havsöringsfiske på ön. Efterlängtat.

Förstår vad han menar, det är kallt och inte det aprilfiske som jag hoppats på. Vädret bådar ändå gott och lovar mer än de rapporter som jag tidigare fått in. Fisket är på gång, det är upp till oss nu.

3 kg påblänkare synade Pattegrisen för nära...

Vi drar runt; pall, lävik och pålandsvik. jobbar oss frenetiskt runt grymma platser. Det enda jag inte byter är flugan. Rosa Pattegris matas över vattenmassorna vart vi än kommer. Samma fluga, samma färg, ändrar bara intagningshastighet gång efter annan. Börjar på ett folkligt ställe och brunfisk kliver på, trots pall och påland. Fisk upp är humörhöjare som öppnar upp och vi gnetar vidare.

Tomas retar upp blankfisken, ingen av storlek men de går där och vartenda hugg är spännande.

Tomas med sprallis

Dimman anländer och släcker ned allt, värmen består men den stora blankfisken uteblir...

Brunfisken var förtjust i våra flugor, en del spolades nästan upp med vågorna rakt emot oss.

Svåra platser nås bäst med Pers bil, inget snack om saken. Det skumpades fram på oländiga vägar med målet att vara ensamma med drömfisken.

Pers bil, Tomas och Johan hänger...

Dimma på pallen....

Rapport 1, öppnade OK med fyra havsöringar med topp på 3 kg. Ingen stor blänkare dock. Rapport 2 kommer...

En oktobermorgon...

... kort besök med adrenalinpåslag av det grymma slaget.
Det blir korta pass nuförtiden och lyckan har verkligen varit med mig så här långt. Jag tar bilen till jobbet och passar på utan några egentliga förhoppningar. Ett kort stopp. Det tar ett par trassliga kast innan jag kan sträcka ut, streamern seglar mjukt fram någon decimeter under ytan. Jag förnimmer något och ryggmärgen reagerar, det är en skugga bakom flugan!

Strax efter att mina mentala funktioner satts på helspänn så smäller det till i linänden. En tung kamp börjar och in i håven seglar en mäktig havsöring, digitalvågen noterar 5 755 gram. Yes!

Havsöring i lekdräkt 5 755 gram

Havsöringen simmar tillbaka i samma vatten och jag är åter på jobbet. Ler triumferande mot kollegan vid kaffeautomaten, han skulle bara veta.


Jo iPhone med självslutarfunktion lämnar en del övrigt att önska.

En natt i Stensån

En kväll i Stensån som mynnar i havet i Båstads utkanter. En fin liten skogså som håller havsöring och lax. Båstads tennisvecka är över och lugnet har lagt sig över stan. Tyvärr gäller det även laxsteget i Stensån som trots högvatten mynnat ut i... ingenting.
Jag har, vis av erfarenhet med mig båda den tyngre och den lättare utrustningen, när jag smyger längs det lugna utloppet så har jag den lättare utrustningen och en svart wolly bugger i tafsänden.
Jag är ensam fram till midnatt då två andra fiskare ansluter, vid ettiden på natten när det mörka går mot det ljusare igen så snärtar det till i tafsänden. En efter en ganska loj kamp kan jag landa en havsöring på 1 560 gram, den bär den stationära öringens mörka färger och är ganska smal.

Stationär havsöring synar land för en stund...

Det vakar en del i mynningen under dessa midnattstimmar men ingen av oss får något mer. All fisk verkar vara i den storleken men bara en behagar bli lurad av våra flugor.

Jag får rapporter om laxsteget i juni, om de  många men mindre laxarna som nu förmodligen är högt upp i den lilla ån, ett annat år är jag här tidigare...

B3-fiskets grova havsöringar

En kort tur till då... flugan sitter som den ska i änden på tafsen, en arla morgonstund och den lilla flugan är oemotståndlig för grov fisk i stan... 4800 gram spänner spöet och morgonen kommer igång ordentligt. Orvissexan får slita ordentligt, den nya "havsöringsutrustningen" Ensam i en vaknande stad med en kamp som är utöver det vanliga. Vilka havsöringar!

4800 gram lekfärgad havsöring

Den lilla flugan, bunden på Ownerkrok sitter stabilt i käken. Snart ska jag ut i skärgården för att jaga de blanka men de korta cityturerna är inte att förakta.

"Fish don´t get caught by tackle. They get caught  by fishermen" Dermot Vilson: The Essence of Fly Fishing. 1976.

Rulltvätt och lintvätt är oligatoriskt efter stöt och blöt i cityvatten.

Grov cityöring på klass sex

Inne i Strömmen går havsöringen till, idoga rapporter manar till fisketillfällen. Min promenad runt Skuru häromdagen har etsat sig fast. En arla morgonstund lämnar jag hemmet med mitt Orvisspö tacklat och klart. Borde ringa någon för sällskap men jag åker ensam. In till city och havsöringsfisket. Månne någon havsöring vilja ha mina flugor?

Det smäller till i linänden, en grov lekfisk på 5250 gram hugger stenhårt. Gotlandsracketet ser litet ut där fisken en kort stund får vila för att förevigas

Morgonen är svart, under de mörka timmarna provas ett antal storlekar och färger på flugor. Jag är ensam, ingen annan hittar hit? När gryningen kommer fiskar jag en liten glödhäck i storlek 10 på en 0,25 mm´s floucarbontafs. Hugget är magiskt, det bara exploderar och jag tvingas handla därefter. Mitt Orvis spö i klass sex får bekänna färg efter den ena tunga rusningen efter den andra. Orolig att tafsen inte ska hålla men vattnet är lugnt där jag står, det går vägen. Jag ser att det är en stor fisk, jag blir nervös - denna fisk vill jag verkligen bärga och väga. Vågen visar mycket riktigt på 5 250 gram när vi är klara med varann. Praktfisk på lätta fluggrejor!

Efter en kort stund på land simmar den grova havsöringen mäktigt vidare. Vi har båda en bra morgon! Nu hem till en lååång frukost.

C&R: Knäckt ryggfena och avklippt fettfena, många är de inplanterade havsöringarna inne i Stockholm city och de förgyller en sportfiskares drömmar.

Cityöring i lektagen

Det händer när man inte är på jakt... passerar en helt vanlig dag bron under Skurusundet. Är på konferens i närheten och tar en promenad längsvattnet. Ett skadat öga kan inte låta bli att titta ned i vattenbrynet och det är då jag upptäcker dem. Fyra eller fem havsöringar med typiskt lekmanér, bits och gnabbas och far fram och tillbaka. Skenlek i bräckt vatten, blir inga yngel av den rommen men ett fantastiskt intryck är det en vanlig vardag...

Med iPhone i högsta hugg, tyvärr lämnar den inbyggda kameran mycket att önska.

Trots att jag stod rakt framför dem i dagsljus så skyggade de inte, så upptagna av leken.

Vansinnig vår



8 april låg isen i drivor längs stranden, tunnare och tunnare flak med öppna ytor där flugan kunde presenteras

 Betänk att det är tre veckor sedan isen gick i mellanskärgården. Solen gassar och det är sommartemperaturer sedan två veckor tillbaka. Precis när isen gick så var jag där och trampade undan isflaken på badstranden. Tillbaka på samma plats två dagar senare och jag fiskar flugan låångsamt ett helt pass tills jag får för mig att ta vattentempen, termometern visar omgående på sju grader (!). jag höjer tempot på hemtagningen av flugan och fångar ganska omgående ett par mindre havsöringar. Fina havsöringar i mindre storlekar som får mitt klass fem spö att jobba ordentligt, än så länge är det det lätta spöet med flytlina som gäller.




Miniblänkare som tas med fuktad hand, förvånad över den härliga vårvärmen



50 cm är tillräckligt stort men en påblänkare med hel fettfena är vi rädda om

 

Liten krabat som kniper flugan (så ser det ut i alla fall) när den får simma tillbaka

Har mest hittat strötid här och där och varit ensam i kustbandet, meditativt men inte effektivt. Fick med mig Haukimannen på ett pass och gick igenom hot spoten och på hans andra pass tar han sin första flugfångade havsöring. Roine lurar blandbesor och blankingar i Strömmen och lurar upp tvåkilosfiskar. På Edgeforum är det full fart med rapporterandet...

Får inte till det något mer innan påsken och familjens tid i fjällen, rapporter från när och fjärran (för mig är det Östanå och Ljusterö) når mig och vittnar om race och svårtrugad öring.
Tror jag det, om vi blir chockade - vad händer då med havsöringen som går från nollgradigt vatten till vikar med 11-12 grader på två veckor. SMS och webbsidor gör mig feberhet på kammaren, hinner inte med och finner mig i det. Kommer tillbaka på annandagen och det är ja... 20 grader i Enskede och har så varit i ett par dagar. Vad hände med årstiderna? När kommer strömmingen? Lite nordan och kalla nätter så kanske säsongen är längre än fyra veckor? Vansinning vår!

Novemberkuling och fisk i båten

Tog en tur med bankkollegan Oscar, siktet var inställt på havsöring i kustbandet. Någon grad varmt i luften, mellan fyra och fem grader i vattnet och vindar på upp till tio sekundmeter - en härligt salt nordost skrämde inte den ärrade hauki-jägaren Oscar som log som en sol emot mig när han svängde förbi med båt och allt.

Vi drog ut åt kända trakter och var tvungen att ankra upp på hotspotsen för att göra de fem obligatoriska kustjägarkasten på varje ställe, nåja det gick långsammare idag och var inte lika hetsigt vilket faktiskt var skönt. Kaffet smakar utmärkt i de få pauserna och vi är starka, det bara känns att det är något på gång...


Oscars tvåkommaetta, "fram med håven!" ordern kom direkt efter krokning

I ett av de famösa sunden så har vi en liten följare, minisprallis som tar en tur både efter Oscar epoxisked och min Vicke men vägrar bita. Mer blir det inte där.
Det går någon stund, att befinna sig på hypnotiska vattenmassor gör att tiden nästan står still. Nästa ställe, jag beskriver var vi ska kasta och samtidigt akta oss för arga mannen som äger sjötomten innanför.
Arga mannen verkar snäll och plötsligt tjuter det i Oscars fiolsträng till flätlina, fisken bryter ytan och Oscar vrålar "Fram med håven!!!" Det är premiär för honom och vi ser att det är en havsöring när den exploderar i ytan. En grann besa som väger in på 2.1 kg, efter fotografering får hon simma tillbaka och blänka på sig.

Det är en nöjd skeppare idag och det gäller undertecknad med. Fisk i båten!

En timmes fiske men två kast räcker...

Liten vardagstur till cityfisket, kommer överens med Niklas eftersom Nedre Rudan är helt isbelagd. Tankarna fanns på regnbågsfiske med sjunklina och Booby... Nåja jag är laddad med flugspö och B3-bonker i kända vatten. Egentligen en perfekt stund, ett lagom avbrott i vardagen, som i mina ögon anses tillräckligt bra när en grov havsöring vakar framför oss ute på vattenvidderna medan vi förbereder oss. De finns här. Vi tacklar vant och smidigt våra spön och jag öppnar med en oförtyngd B3-bonker. Ett vanligt val under mulna dagar som denna. Jag fiskar första kastet längs vasskanten, det är vanligt att havsöringen stryker längs stränderna på denna sträcka.

I andra kastet dunkar det till och efter en några sekunders lamt följe som måste berott på att fisken var i chock börjar den stångas ilsket och den ena tunga rusningen efter den andra följer. Jag så lyckas så småningom landa en utlekt havsöringshona på 4,7 kg i andra kastet, på detta stället är det vanligare med tvåkilos så det är klart att det är med tillfredsställelse som den vägs in. Efter lite fotograferande får den simma tillbaka till sitt rätta element.

Niklas lurar en havsöring på ca 3 kg några kast senare - vilken fisketur. En timmes fiske, igen.


Efter lååånga, tunga rusningar är fisken helt slut



"Gotlandsracketet" får jobba

 

4,7 kg utlekt havsöringshona, undrar vad den vägde innan leken...



B3-bonker gör sitt jobb, oförtyngd för att kunna fiskas mycket långsamt i det kalla vattnet.



Havets silver, vårens bokslut?

Ja våren är det alltid något särskilt med, med värmen kommer förhoppningarna om en skön sommar och på vägen ett fantastiskt fiske. Om man tar tag i det. Ska villigt erkänna att delar av min fiskefrenesi har fokuserats om på landsvägscykling, hittills i år har jag plöjt 150 mil genom södra Stockholm på min racer. Rätt eller fel men kroppen mår naturligtvis bättre än någonsin, klubben Fredrikshof ger mig klubbkamrater och möjligheter att komma ut i grupp på tiomilsturer .

Liten stålblänkare förevigad med kameran i min Iphone som lämnar mycket övrigt att önska. Den vilar på klipphällen en stund innan friheten fås åter. Pattegrisen har oftare än vanligt suttit i linänden denna vår.

April är för mig sedan många, många år tillbaka förknippat med havsöringfiske efter havsöring som går landnära och gärna i stim. Våren i år har varit kall och utdragen och egentligen alldeles perfekt för denna hobby. Nu har inte tiden jag lagt ned varit så mycken men ett par turer har det ändå blivit vid märkliga tidpunkter som fyratiden på morgonen eller elva på kvällen, om allt ska gå ihop med jobb, familj, cykling och fiske så.. ja det blir strötimmar.
Jag har ändå haft tur, de tillfällen jag har varit ute så har jag hamnat rätt. Det är inte gott om havsöring där ute i mellanskärgården men de finns där och till och från har de tagit mina flugor. Sedan finns det annan inspirerande läsning av havsöringsjägare som Laxlasse som jag gärna besöker med jämna mellanrum, när han sedan far till Byske så blir det säkert många inspirerande texter om det med.

Precis 50 cm, räcker så. Tar gärna med mig fisk hem till matbordet.

Erkänner att regnbågssjön har fått vara obesökt under denna vår, ett pass är inget att hänga i granen men inspirationen tryter däremellan och längtan till havet och dess karga natur har varit större.

Mer från Gotland...

Ja då var information om gotlandsresan uppe även på andra delar av internet, Per Jobs har plåtat och skrivit en del, några sköna drillbilder här och där...

Andra dagens andra fisk var min, en kampglad besa som förtjust käkade brun Pattegris som fiskades över grunda tångbälten.

Intressant är Pers teori om varför antalet blanka fiskar varit lågt i vår och att det är den hårda vintern. Troligtvis har fisken inte kunnat lägga på hullet så bra efter lek p.g.a. låga vattentemperaturer, därav extra många "halvblanka" fiskar.

47 centimeter raga

Havsöring på första kastet, på första stoppet

Kasta utan att tänka, kasta utan att tänka, kasta utan att tänka... Jag matar meter efter meter med mitt epoxidrag i färgen barnbajs över heta havsöringsspots. Skön känsla att stå i en båt och inte behöva tänka på nästa steg, vilken vik som ska följa efter denna och hur den aktuella vinden påverkar val av grundflader eller vikar. Båtfiske är för mig annars alltid ett samspel mellan deltagarna där erfarenhet och dagskondition får avgöra vart båten styrs mellan kasten. En intellektuell utmaning med den fiskemkamrat man valt för dagen, nu är det tvärtom och avkopplande på ett sätt som jag inte varit med om tidigare.


Jag cashar in vinsten från Fiskevårdsdekalen och njuter av en heldag med Fredrik från Sandhamnsguiderna, vädret är utmärkt med jämna vindar och växlande molnighet, ute i vattenmassorna är det inte mer än fem-sex grader och vi plöjer vikar med ett par plusgrader extra.

Första stoppet, första kastet... ja hur svårt kan det vara?

Första stoppet, första kastet för Tomas: en havsöring, en sprallis som man säger på Gotland, 48 cm silver som hoppar och far. Vi skrattar. Ja hur svårt är havsöringsfiske egentligen? Skönt vi är på, första fisken ombord och det här blir en bra dag! För dagen provar Fredrik en mindre ribbåt som är fantastiskt skön att fiska ifrån trots avsaknad av reling. Fördelen är dessutom snabbheten i förflyttningarna mellan platserna.

Världen är liten, det tar en knapp timme innan jag och Tomas inser att vi delar fiskekamrat i Micke min granne som jag mer än gärna dänger jerks tillsammans med. Tomas är dessutom kollega med honom på SEB. Världen är liten.

Dagens öringkung med 3 kg+ silver, vem sa att skärgården bara håller smått numer?

En timme senare i en grym pålandsvik så kniper den andra gästen Patrik en havsöring på dryga 3 kg, vilken fisk! Jag har efterföljare och två ordentliga stötar men det är bara nära nog. Lider av att jag borde kunna leverera med tanke på erfarenhet och förutsättningar. Prestationsångesten ligger över mig men jag minns samtidigt Gotland förra helgen där riktiga havsöringsprofiler nollade.
Vi njuter en kort lunch på Sandhamns värdshus men när vi åker ut igen så har vinden lugnat ned sig samt att molnen blir allt färre, en förändrad väderbild som skapar svårigheter. Vi ligger på framåt middagstid och jag har en liten efterföljare i ett av de sista kasten men mer blir det inte...

När besvikelsen har lagt sig så lyfter jag hatten för mina fiskekamrater och för Fredrik för en underbar dag på sjön!
 

Jakten på Gotlands silver

En helg, nio fiskare. Valborgshelg och flugfiske efter havsöring med stödet av några av Gotlands tyngsta havsöringsprofiler stod på schemat, ön skulle hemsökas av havsöringsjägare från både väst- och ostkust. Johan fyller jämnt och överraskningen för honom var total. En övernattning på Utö? Nej Gotland över helgen. Inga nybörjare här inte, eller ja några hade inte fått havsöring på fluga tidigare.

Vi vandrar ut på linje på pallen, fem fiskare med guiden längst till höger och tjugo meters lucka. Anfall på bred front för att hitta fisken som sporadiskt simmar in på grundplatåerna för att äta. Taktiken är klar som på laxmanér: ett kast ett steg till vänster. Håll tempot säger guiden, det blir knas flera gånger när jag vill lägga mer än ett kast runt en skön sten därute i det bråddjupa. Planen är att plöja 1 000  meter pall på någon timme, finns fisken där kommer vi att få både dubbel- och trippelhugg - vi är laddade.

Vi går några steg och den klassiska gul-gröna färgen är vacker i det klara vattnet. Grönt vajande sjögräs som växer på den benvita pallstenen av kalk. Det klara vattnet och vågorna som slår emot oss... skönheten är bedårande. Fisk på pallen! ropar guiden och jag rycker till, lugnar ned mig när det är tobis som är inne framför fötterna på oss och måsdyken bekräftar att havsöringsmaten är inne på grundområdet.

Gotlandsserien - tre raka som levererar.

Med flugspö i tio sekundmeter, mulet, dyningar upp till armhålan och fyra grader i vattnet = Karatefiske för kustjägare

Så olika det kan vara; Stockholmarna pratar om att skölja rullarna noga eftersom vattnet är så salt här medan  västkustkillarna reflekterar över att det inte är så salt eftersom vadarna inte är vita av saltlager när vi vadat i fem timmar...

Vi besöker många fantastiska ställen och att hitta till hotspotsen kräver sin lokalkännedom. Visst vet jag nu några riktigt grymma ställen men bilen som behövs för att överhuvudtaget bemästra skogslederna som leder ned till vattnet och modet/kunskapen att köra över bönders privata mark och öppna grindar är inget en stockholmare gör bara sådär.

Det blåser duktigt den här helgen och vindarna kommer upp i femton- sexton sekundmeter, guiderna låter oss hitta ställen där flugfiske iallafall är möjligt. Jag har aldrig tidigare flugfiskat i sådan vind och sådana vågor, vågor som stundtals var upp till armhålorna. Mer än en gång sköljdes mitt fotfäste bort, det var nära några rejäla bad men jag klarade mig.

Tänk att det är Valborg och tempen i vattnet varierar mellan 4,2 - 8.8 grader, det är en sen vår i år. Det var en skön resa, all heder åt guiderna som ordnade med allt. Kul att få hänga med ett antal profiler från hela landet, att avsluta lördagens femtontimmarspass med mobilbastu var en höjdare!

Stålblänkarna fanns där men de var inte många.

Rosa pattegris gör jobbet

Gruppen fångar 23 havsöringar med topp på 78 centimeter, själv står jag för två av dem och de är runt två kg och jag tappar ytterligare tre varav en riktigt fin blanking som grämer mig mycket. Det var några som bommade, inte alls bara att åka och hämta fisken. Det kommer säkert mer läsning om resan i ett framtida nummer av Allt Om Flugfiske då chefredaktören var med.

Jaha i veckan ska jag ut med Sandhamnsguiderna tack vare lotterivinsten i Fiskevårdsdekalen. har väl aldrig varit guidad så mycket, bara att luta sig tillbaka.