Strömhult; Nytt pb på regnbåge

Ja här kommer alltså rapporten från resan till Strömhult. Bilresan på 45 mil gick ganska smidigt och fylldes på med sköna historier om Strömhult av de som varit där tidigare. Vi åkte på onsdagskvällen och kom fram vid elvatiden. I storstugan satt gubbarna med Vladimir från Stockholms Flugfiskecenter i spetsen och band flugor och ljög, den ena värre än den andra. Efter att ha lyssnat ett tag så förstod jag att här handlar det om imitiationsfiske, enda gången som en zonker i gälla färger fungerar är just i gryning och skymning då ljuset faller rätt (?). Jag inventerade snabbt mina flugaskar - jodå jag hade gott om både myggpuppor och flicksländeimitationer i lämpliga storlekar. På dagen skulle även mindre nattsländor och getingar fungera. Att lägga sig i sängen den kvällen var svårt, jag försökte mig på en nattpromenad för att känna på vattnet med det var beckmörkt och jag såg ingenting av pooler eller forsar...

05:00 klockan ringer, tyst börjar 8 män smyga omrking i stugan. Inget säger ett ord men frukosten åker fram, jag är så trött att det värker bakom ögonen och storstugan är kall jämfört med min sovsäck. Trots det så kommer jag igång. Fyrtiofem minuter senare är jag, Niklas och Vladimir fullt påklädda och vandrar ned till strömmarna. Jag ser inte ett skit och vill inte lysa med pannlampan mot vattnet, trots ihärdig guidning från dem bägge så vet jag inte var jag ska kasta eller hur det ser ut egentligen. Det är först en och en halv timme senare som jag kan fiska på riktigt och då har Niklas redan tagit en på 5,4 kg och Vladimir tre (!) där den största är på 3,1 kg. Jag går tomhänt till en tidig lunch men -Vilken morgon!

Solen skiner och det är ett fantastiskt höstväder men jag känner ingenting, oerhört frustrerande då nästan alla andra fått fisk hittills, vad gör jag för fel? Mitt beteende blir olidligt med imitationsfiske av de andra fiskarna, dvs inga egna initativ utan får någon fisk på geting så byter jag till geting, drillar någon på myggpuppa i strl 18 så byter jag... sjävförtroendet är borta när jag stått och kastat i poolen som kallas Sekretären och medan jag byter fluga så frågar Vladimir om han får gå emellan - javisst säger jag och ångrar mig omedelbart när han placerar flugan i första kastet och drar upp en båge på 2,7kg... En lååång kaffepaus senare, poolen är min - jag är ensam och Vladimir har pekat ut fyra olika ståndplatser som jag nu metodiskt börjar fiska av. I skymningen smäller det till precis när jag är som mest avslappnad. En E12:a försvinner i en enorm kastad av vatten, femton meter lina skenar från rullen på någon sekund. Något mothugg fick jag inte till och nu gungar det frenetiskt ilsket 30 meter nedströms i nästa pool. Problemet är att linan går runt ett träd och jag kan inte flytta mig... det tar en kvart och en massa dramatik innan jag kan taila en regnbåge på 2,9 kg och nytt pb!

Det är kolsvart nu och jag fortsätter att fiska för nu vet jag hur poolen ser ut. Snabbt byter jag till en svart wolly bugger med ilsket orange konhead. I första kastet hugger det igen, på med pannlampan och assistans från två andra fiskare. Lika dramatiskt men nu är jag lugnare, fisken håvas och väger 3,1 kg och nytt pb!

Hela gänget somnar in vid 21-tiden efter fiske mellan 06-19 samt en middag på det, vilket fiske och det är bara första dagen... Tänk att jag fått en båge på 2,9 kg på torrfluga, somnar med ett leende på läpparna.

Det är kallt, termometern visar -7 grader på fredagsmorgonen och vi är uppe samma tid igen. Samma procedur som morgonen innan men någon svär uppgivet då spöet har frusit fast mot husväggen utanför, vi andra som tagit in grejorna är mer nöjda. På med nytt fräscht tafsmaterial för nu är vi taggade!
Samma pool för mig, nu vet jag hur den fungerar. Isen i ringarna gör det svårt att kasta men redan efter någon halvtimme så suger en stor fisk i sig min uppströms fiskade flicksländenymf, det sprätter av iskristaller från spöets ringar när fisken rusar, en, två och tre gånger. Vilka fajter! Regnbågen väger 2,8 kg och min morgon är räddad. Jo Niklas har naturligtvis fått fyra stycken med topp på 3,8 och Vladimir...

Bert är den enda som inte fått någonting hittills, han är nästan helt knäckt men bänkar sig vid den övre dammen och kastar på en enorm fisk som vakar till och från under hela dagen. När vi äter lunch vid stugan så hör vi plötsligt skön sång från en flugrulle och ett falsettrop på hjälp. Vi springer dit allihop ooch kan bevittna en fajt på knappa halvtimmen och Bert landar en fisk på 6,4 kg resans största och Berts enda men gissa vem som log mest resten av resan. Den tog på ett litet guldribbat haröra...

Efter lunchen så fiskar jag med ny energi igen, det är bra fart i vattnet och fisken nymfar i stort sett hela tiden. Lasse landar en båge och efter dissikering av maginnehåll så ser vi att flicksländenymfer i väldigt små storlekar står på menyn. Jag kastar på vak och en fisk tar resolut min imitiation i strl 14. tafsen är 0,21 så det känns ganska tryggt. Vladimir håvar och min största regnbåge hittills är ett faktum: 3,4kg och jag är NÖJD! Vilka fina ekologiska fiskar så fjärran från smutskastat broilerfiske som möjligt.

Det blir en resa nästa år med, inget kan stoppa mig från det!

Störst fisk fick som sagt Bert, flest fick Vladimir med 14 stycken tätt följt av Niklas med 10s stycken, själv fick jag fyra som alla var större än jag nåonsin fått tidigare.

Han (namnet börjar på V...) har faktiskt fiskat i Strömhult i 10 år så det så... nedan med en firre på 3,2 kg: