I mörkret vid Stensån

Stensån (http://www.algonet.se/~runtek/stensan/index.htm) rinner ut i havet norr om Båstad och är en välrenomerad lax- och havsöringsfiskeå trots sin litenhet. Familjen spenderar en sommarvecka per år på Hallandsåsen ovanför Båstad och jag har promenerat förbi ån i många år, nu var det äntligen dags att begå fiskepremiär. I fisketidningar läste jag redan i början på juli om en bonde som tagit två laxar på 10+ vid Våxtorp ett par mil längre upp i systemet där ån inte är mer än ett par meter bred...

Ett lovande regn i början på veckan, familjen tyckte precis tvärtom om, gjorde att jag planterade tanken på att vara borta en natt för fiske hos dem. Sedan kom värmen och när kvicksilvret visade närmare trettio grader så var mitt hopp om storfångster mindre. Sagt och gjort, Maria och hennes syskon skulle partaja på Peppes Bodega medan jag fick ån för mig själv. Jag kom till ån en torsdag vid tiotiden på kvällen och i skymningen mötte jag två andra flugfiskare. Längst ut på flytlinans tafs satt en liten dubbelkrokad Glödhäck i storlek 14, det strömmade ganska friskt trots torkan och min fluga sveptes med jämna steg nedströms heta nackar som ledde ån ut mot havet.

Mörkret kom på riktigt vid halvelva på kvällen och strax innan midnatt stötte det till i linan, det där osannolika hugget, som skulle komma trots att jag egentligen inte trodde på det. Det är en fin fisk känner jag direkt och efter ett par minuter så lyser pannlampan upp strandkanten och jag ser en fin havsöring framför mina fötter. Snabbt måttat med spöets markering på 50 cm så uppskattar jag den till ca 47 cm innan den får simma tillbaka. Det är helt kolsvart ute nu, självförtroendet är på topp och med jämna mellanrum hörs enorma plask från stor vakande fisk i ån. Jag ser knappt en meter och de andra två andra flugfiskarna viskar upphetsad till varandra.

Det blir många pauser, trassel är upphov till den del men även trötta ben och kastarm. Visst provar jag laxfiske med snabbt fiskade flugor över strömmen och en del vak lovar rejäl lax som inte backar för att markera revir... Fyrtiofem minuter senare är det dags igen, en dragning i linan när flugan fiskat ut i kastet. Min höjning av spötoppen som svar och mothugg och tunga gungningar där ute i mörkret. Den här gången hjälps vi åt och tre par pannlampor spanar ut i mörkret efter fisken. En liten stund senare ligger en havsöring på land, 57 cm och slank som västkustöringarna är. Denna behåller jag och tar hem till familjen, vilken natt! vilken premiär i Stensån. Sammanlagt fångar vi tre flugfiskare fyra öringar med topp på 61 cm. Jag kommer tillbaka, två havsöringar är bara början!

Sommarens mest omdiskuterade abborre

Roine, TFF:are sedan många år tillbaka är inte bara det utan även: cyklist och AIK:are (!) Nu var det dags att fylla fyrtio jämnt och Hanna hade ordnat med överraskningskalas. På vår lott stod att arrangera fisketävling och vad var lämpligare än att anordna ett jiggfiske efter abborre i Stockholms Ström.

Hanna hade ordnat med finurliga lagnamn och fiffiga lagindelningar samt läskande dryck och tilltugg. Solen sken och socialiserandet var på topp. Men fisket... Roines kusin var med på mitt lag och kanske var det det som avgjorde tävlingen (flest fångade abborrar på tid) om man bortser från Johans abborrsnipa på knappa tio cm... En TFF:are skulle ju bara vinna.

Vilken dag hursom, och vilken kille. Skönt att se hur många som gillar Roine och gärna kommer och firar när det är dags. Och Hanna... Roine var rädd om henne!

PS kilopriset är på över 100 spänn! DS

Tio kast i Strömmen

Jag ska erkänna det, jag är inte bara flugfiskare... Nu vankas sommaren och med den fiske med familjen i sommarlugna sjöar såväl norröver som söderöver. Storleken på fisken är inte det viktigaste, varenda uppjiggad abborre och vobblerdragen gäddsnipa belönas med tillfredsställande känslor hos fiskefadern som utrop hos övriga familjemedlemmar. Det är kul när ens barn och vänner finner tjusning i den hobby som jag sätter som störst.

Efter gäddkampen i Stockholms Skärgård suktade jag efter mer, mina jerks och jerkspön behöver motioneras, de har vilat alldeles för länge nu när flugfisket dominerat det senaste året. Kvällarna känns längre nu när fotbolls-EM är över och jag har kastat längtande ögon ut i horisonten. En tisdagskväll tar jag mig in till Skeppsholmen eftersom jag vet att den pelagiska Strömmengäddan kan gå till mitt i sommaren. Det handlar om fiske över stora djup med stora beten och då följer att medelvikten är god.

Det är tisdag... Allsång på Skansen... tänkte inte på det. Mitt fiske blir ett antal förtvivlade kast mellan båtarna som ligger på fri drift runt hela Skeppsholmen. Jag är nära att landa en 140 grams Bulldawg i en liten motorbåt som har för hög hastighet, fisket känns riktigt farligt och jag lugnar ned mig. Konserten på Skansen slutar någonstans efter nio och efter det kastar jag av Bryggan på baksidan av Skeppsholmen. Hugget på min ytfiskade Buster Jerk är stenhårt och det sjunger i flätlinan när jag höjer spöt i ett kraftigt mothugg för att driva in krokarna i den sega käften. Den är en fin gädda, efter en kort fajt visar den sig väga ca 6 kg sprattlandes på min våg. När den far i vattnet igen är den fri att simma tillbaka och jaga vidare. Nu har grejorna motionerats, nu väntar nya äventyr!