Blänkare i sundet!

Det är en märklig fredag, fullt på jobbet och konstigt väder. Fisket i Rudan är i full gång men det hinns inte med. Får så en möjlighet att komma ifrån ett par kvällstimmar och det som lockar är rapporterna från sundet som Oskar kommer med. "Igår vakade det och var en herrans fart i vattnet, konstigt nog var jag ensam och ingen annan fiskare trots att det är citynära... Näe jag fick inget men lägg ett pass om du har tid." Struntar i Rudan trots att jag vet att Niklas ska dit, vill försöka möta de blanka i havsbandet.

Sagt och gjort och i min iver får jag med mig fel spö så istället för mitt Sagespö så ligger ett gammalt LOOP Blueline i bakluckan, visserligen trotjänaren som hjälpt mig att dra upp mången havsöring... är det ett tecken? Vill inte tro annat för saknaden efter min kastkanon är stor innan äventyret ens börjat. Framåt sextiden så kliver solen fram mitt emellan alla moln... kan bli gott det här. En chockrosa märlimitation sitter i tafsänden när jag vadar ut i sundet men inget drar i den. Är inte riktigt vän med det mjukare Blueline spöet jämfört med min kastkanon Sage. Byter till en B3-bonker i liten oförtyngd storlek som smeker tångbältet längs med stranden, det känns hett men känslorna från havsöringarna är inte besvarade....

Ja mitt Blueline har gjort det igen... kanske ska återgå till gamla vanor... 55 cm stål.

Söker nytt och funderar på flugbyte medan jag vandrar längs stranden, sanden lämnar spår och någon har vandrat här före mig, fiskare? då plötsligt vakar det bara några meter ut längre framför mig, jag tackar mig själv för att jag inte vevat in fluglinan på rullen och flugan landar i vakringen bara några sekunder senare. Då sitter den där, efter en kort fight kan jag landa en 55 centimetare som får följa med hem. Vilken avslutning på arbetsveckan!

Steg i sundet, fiskare eller vandrare? Någon var här före mig...

Bilar hemmåt i ett märkligt aprilljus, är det stoft från Islands vulkanutbrott eller något annat?