Med lussebullar och glögg i Norrbyströmmen

December, vintern är hittills mildare än tidigare år och ett par dagar in i den första vintermånaden är det fortfarande skrämmande många plusgrader. Regn, dessutom, på vår väg ned igenom landet. I den tidiga morgonen är inte trafiken kraftigt men den mörka himlen gör att mörkret är svartare än vanligt. Inne i bilen doftar det ljuvligt, Niklas kläckte idén att ta med nybakade lussebullar och glögg till Norrbyströmmen.
Tomas är med oss också, vi är ett bra team som är på väg ned och förväntningarna är som alltid när det gäller fiske  -höga.

Lussebulle och glögg tillsammans med utsikten från lodgens veranda, vintermys i en mild omgivning. Det är bara snön som saknas.

Vädret vänder och när vi tacklat och bytt om vid bilen för att gå de kanske trehundra meterna ned till Norrbyströmmens lodge så är det varmare i luften. Fem-sex plusgrader och lättande molnighet, högtryck på väg. Det vakar faktiskt en gång i Homepool och vår "knyta på flugan" fika blir kort. Inledningsvis känns det bra och vi har kontakt med den fisk vi ser men det är trögt. Fisken är skygg även för oss, flera gånger väjer bågarna undan för en helt rätt presenterad myggpuppa med 0.16 floucarbontafs - då är det hårda förutsättningar! Andra gånger byter de pool när en fluglina flyter två gånger över samma fisk... !

Humöret är ändå gott, vi landar innan lunch sex kilofiskar där Niklas respektabla båge på tre och ett halvt kg är undantaget. De två jag fångar är inte mycket att hänga i granen, fina fiskar men för små. Mina två tidigare besök har visat mig vad vattnet går för, idag går det inte.

Niklas regnbåge på tre och ett halvt kg, ett bra exempel på liten fluga = stor fisk.

Lussebullar och glögg smakar gott och är en klar humörhöjare. Mina två fiskar biter i en liten myggpuppa i strl 14 samt i en flickslända i strl 10 och jag funderar mycket på vad det är de vill ha en dag som denna. Hur krokvana är de? Niklas landar sina på en pytteliten oliv/svart nymf i strl 16. Fri drift är det som gäller, att vara här utan flytpastan hade inte gått. Om flugan tas hem så är de inte intresserade alls.

Efter lunch är det helt dött, vi provar allt men ingenting funkar. Vi bryter innan skymningen, tre timmar utan ett nafs och det känns tungt - så här brukar det inte gå för oss när det gäller regnbågsfiske...

"Hopplöshetens udde" hade nått oss. Niklas fiskar fortfarande förstrött och Tomas njuter av det sista kaffet. Lugnet och sällskapet kommer ikapp en, en dag med fiske är en bra dag hursom.