Fiskerapport: Strömhult 2008

Klockan är fyra på morgonen, jag är vaken fastän klockan är satt på fem. Fisket skall som vanligt börja vid 06:00 men Patrik som är med för första gången är redan uppe och fixar i köket. Ingen ids ligga kvar i slafarna men en och annan pik yttras i riktning mot den morgonpigge och nervöse Patrik. 45 mil i kroppen och flugbindning kvällen innan, det är klart att ögonlocken hänger tungt.

Det är inte lika kallt som förra hösten när vi var här och strax innan sex vandrar vi ut i mörkret och jag placerar mig vid inloppet till dammen. Det är tio grader varmt och alldeles mörkt ute. Spänd av förväntan i det första kastet och jag tror knappt på det som jag får uppleva: I de tre första kasten landar jag tre regnbågar större än jag någonsin fått tidigare. Innan halvåtta på morgonen har jag fått sju bågar och serien lyder 4.6, 4.5, 4.1, ...där den minsta är på ca 3.5 kg! Vilken inledning, det trodde jag inte när vi satt och band flugor i stugan kvällen innan. Sen flyter det på…

Vid tiotiden står jag och pratar med Robert som driver anläggningen medan jag fiskar på en båge som står under en björk och vakar på nacken i Långpoolen. Jag fäller en klassiskt kommentar ”Kolla nu när jag tar den” varpå jag underhandskastar (vilket jag i vanliga fall är pinsamt dålig på) och den lilla flicksländenymfen landar perfekt framför fisken. En handtwist och hugget kommer i en enorm kaskad av vatten. Robert ger mig beröm för presentationen av flugan och dokumenterar sedan fisken som väger 4.5kg.

Mellan 12-14:30 är det fiskepaus så att vattnet ska få vila, förmiddagen är osannolikt bra för mig, ingen annan har kommit upp i åtta bågar. Jag tror knappt att det är sant. Efter en lunch med Chili Con Carne med folköl så fortsätter eftermiddagen i samma anda. Jag tar åtta (8!) regnbågar och en öring till i olika pooler. Jag är inne i ett sånt flyt att jag vandrar från pool till pool och tänker att "hm där borde jag ta en fisk det har jag aldrig gjort förut… "

Fisket första dagen avrundas vid sjutiden på kvällen när mörkret återigen tagit Strömhultsån i sitt grepp. Enstaka fiskar vakar på dammen medan vi iordningställer fiskeutrustningen för torsdagens fiske. Stugorna är belägna i en backe ovanför dammen och utsikten är minst sagt lockande. Det är en hit med förlagad mat, till kvällen avnjuter vi Patriks husmanslåda med chokladkaka till efterrätt, världsklass. Att dessutom veta att det vankas Lasagne till lunch under torsdagen då jag vet att rygg och kastarm värker känns bra.

Tidig sänggång denna andra kväll vid anläggningen, flugbindning i någon timme och klockan är inte ens tio på kvällen när det är släkt och alla sover helt utslagna.

Andra dagens morgonfiske är trögt, vi är alla uppe och startar 06:00 men ingenting händer förrän jag landar en båge på 3.1kg i Poolen Sekreteraren halvåtta. Det har regnat rejält under natten och det påverkar vattenstånd och sikten för fisken.

Efter Lasagnelunchen så rör sig alla lite mer fritt mellan fiskeplatserna. Första dagen brukar bli mer av ett positionerande där de flesta har sina favoritspots och där man hoppas på att lura den där stora fisken som man vet finns där.

Efter lunch drar jag, Patrik och Niklas oss nedåt i systemet för att fiska på den fisk som gått längre i vattnet. Efter någon timmes fiskande får Niklas syn på en stor regnbåge som står och nymfar, vi enas om att kasta fem uppströmskast på den var. Gentlemannafiske.

Det är en av de största regnbågar jag sett. Den är bara ett par meter ifrån oss här i ”Vladimirs Corner” som sträckan döps tills. Det är definitivt första gången jag står på knä fem meter ifrån en sån fisk med möjlighet att presentera flugan med mitt enhandsspö. De höga grässtråna som skymmer mig för fisken irriterar mina kinder och näsa. Jag sitter obekvämt på huk mellan Niklas och Patrik. Vi har turats om att kasta uppströms mot fisken och två gånger har fisken gjort utfall mot min myggpuppa men båda gångerna har den säkert spottat innan jag hunnit höja spöet till krokning. Det strömmar ganska lätt på denna nacke varför fisken har god tid på sig att granska all föda som kommer i dess väg.

Jag känner mig ändå rätt lugn... Strömhultsån är fulla av dem, ladugårdsdörrar, fetingar som man bara drömmer om i andra vatten. Nu har jag tid, fisken har inte sett någon av oss och trots att den säkert tagit våra flugor i munnen flera gånger och spottat så fortsätter den att äta.

Mitt enda problem är mina domnande ben, ställningen är obekväm men hur ofta får man chansen att kasta på en sån stor fisk bara knappa fem - sex meter ifrån en?

Åns vatten är förvånansvärt klart, visst den står inte mer än en decimeter under ytan och jag ser jag varenda prick på den enorma stjärtspolen som vajar majestätiskt där den står i strömmen, alldeles stilla. Det är en vacker fisk - en mäktig syn.

Jag får till ett utmärkt kast, den lilla nattsländepuppan landar en knapp meter framför fisken och tafsen har inte skrämt den. Strax innan nymfen når fisken så höjer jag spöet, "Leisenring's lift", och den tar flugan! Klapp på axeln för prestationen. Det fotograferas och fejas. Efter en grym kamp i det strömmande vattnet kan jag lyfta den och väger in den till 4.5kg Vov! när alla kollar på, det är kul.

Totalt fångar jag under dessa två dagar 20 regnbågar och 1 öring, Niklas tog naturligtvis lika många och totalt tog gruppen 69 bågar och två öringar.

Anläggningen Strömhults Sportfiske drivs och sköts av Robert Karlsson, han startade verksamheten för knappa 20 år sedan. Det började med att han arrenderade Strömhultsån som på den tiden var en försurad bäck utan tillstymmelse till liv.

Från början köpte han in öringar från bl.a. Säveån i Göteborg, som han planterade ut i ån och de växte till sig bra.

Eftersom Robert är en inbiten flugfiskare så startade han en odling med Regnbåge i ån för att kunna fiska på för sig själv. Ryktet spred sig om fisket och för att möta efterfrågan byggde han ut anläggningen som den ser ut idag till Strömhults Sportfiske. Han grävde om ån så att den rinner igenom odlingen och vidare ut i en myr ca 900m senare, varpå den rinner ut i huvudfåran igen.

Varje dag sätts det ut fisk upp till ca sju kg. Tivolifiske kallar en del det, VIP-fiske i Småland var en rubrik i tidningen Flugfiske För Alla. En sak är säker - det är ett fantastiskt och ovanligt fiske som erbjuds och det är inte alls bara att åka och hämta fisken. Även i år tog det någon dag innan en av deltagarrna lyckades lura upp sin första Strömhultsbåge.

Hur gick det för Vadimir och grabbarna som knäckte mig förra året? De har haft bättre dagar... Men jag har lärt mig: "Vladimirs lapp", lysande flugor och att sitta och kasta lurar upp fler fiskar, så är det bara. Jag tror inte att jag kommer att upprepa det här årets resultat igen, det är bara att bocka och buga.

Ån med dess inledande damm och poolerna nedströms.

Stilstudie: Patrik förevigar en av Niklas stoora bågar...