Bäcköringspremiär på påskafton

Påsken firas sedvanligt i Hede, till och med i Härliga Härjedalen har den kraftiga våren fått vintern att säga adjö. När vi kommer upp till Stugan så är Kölån redan öppen och det susar förföriskt från vattnet där jag går på fäbodvallen och lastar ur bilen. Det finns ingen snö kvar, enstaka fläckar i norrläge påminner om att det är slutet på april, i luften svärmar fjädermygg och jag tar en promenad längs det lilla vattnet. Kölän är mitt barndomsvatten Kvarnåns källa. Det myrfärgade vårvattnet minner om spännande flugfisketurer efter små bäcköringar.


Kölån ringlar sig fram nedanför stugans fönster, smältvattnet får den att brusa högre än vanligt

Mitt bland påskägg och släktfirande plockar jag ihop mitt gamla åttafots S:t Croix i klass fyra och knyter på en liten bäcksländenymf i strl 12. Kastar ovant med det mjuka spöet men ån är inte mer än fem meter bred och snart driver den lilla nymfen med strömmen. Jag står och njuter i vårsolen när det hugger i lugnvattnet mellan stenarna där det kalla smältvattnet inte är lika hårt mot bäcköringen. Jag fångar tre, fyra bäcköringar som alla lika glupskt kastar sig över den lilla nymfen.


Bäcköringen är en vacker fisk med sin mörka mystiska teckning, tänk att den tar den lilla böcksländenymfen så fort den hänger i lugnvattnet