Novemberkuling och fisk i båten

Tog en tur med bankkollegan Oscar, siktet var inställt på havsöring i kustbandet. Någon grad varmt i luften, mellan fyra och fem grader i vattnet och vindar på upp till tio sekundmeter - en härligt salt nordost skrämde inte den ärrade hauki-jägaren Oscar som log som en sol emot mig när han svängde förbi med båt och allt.

Vi drog ut åt kända trakter och var tvungen att ankra upp på hotspotsen för att göra de fem obligatoriska kustjägarkasten på varje ställe, nåja det gick långsammare idag och var inte lika hetsigt vilket faktiskt var skönt. Kaffet smakar utmärkt i de få pauserna och vi är starka, det bara känns att det är något på gång...


Oscars tvåkommaetta, "fram med håven!" ordern kom direkt efter krokning

I ett av de famösa sunden så har vi en liten följare, minisprallis som tar en tur både efter Oscar epoxisked och min Vicke men vägrar bita. Mer blir det inte där.
Det går någon stund, att befinna sig på hypnotiska vattenmassor gör att tiden nästan står still. Nästa ställe, jag beskriver var vi ska kasta och samtidigt akta oss för arga mannen som äger sjötomten innanför.
Arga mannen verkar snäll och plötsligt tjuter det i Oscars fiolsträng till flätlina, fisken bryter ytan och Oscar vrålar "Fram med håven!!!" Det är premiär för honom och vi ser att det är en havsöring när den exploderar i ytan. En grann besa som väger in på 2.1 kg, efter fotografering får hon simma tillbaka och blänka på sig.

Det är en nöjd skeppare idag och det gäller undertecknad med. Fisk i båten!

En timmes fiske men två kast räcker...

Liten vardagstur till cityfisket, kommer överens med Niklas eftersom Nedre Rudan är helt isbelagd. Tankarna fanns på regnbågsfiske med sjunklina och Booby... Nåja jag är laddad med flugspö och B3-bonker i kända vatten. Egentligen en perfekt stund, ett lagom avbrott i vardagen, som i mina ögon anses tillräckligt bra när en grov havsöring vakar framför oss ute på vattenvidderna medan vi förbereder oss. De finns här. Vi tacklar vant och smidigt våra spön och jag öppnar med en oförtyngd B3-bonker. Ett vanligt val under mulna dagar som denna. Jag fiskar första kastet längs vasskanten, det är vanligt att havsöringen stryker längs stränderna på denna sträcka.

I andra kastet dunkar det till och efter en några sekunders lamt följe som måste berott på att fisken var i chock börjar den stångas ilsket och den ena tunga rusningen efter den andra följer. Jag så lyckas så småningom landa en utlekt havsöringshona på 4,7 kg i andra kastet, på detta stället är det vanligare med tvåkilos så det är klart att det är med tillfredsställelse som den vägs in. Efter lite fotograferande får den simma tillbaka till sitt rätta element.

Niklas lurar en havsöring på ca 3 kg några kast senare - vilken fisketur. En timmes fiske, igen.


Efter lååånga, tunga rusningar är fisken helt slut



"Gotlandsracketet" får jobba

 

4,7 kg utlekt havsöringshona, undrar vad den vägde innan leken...



B3-bonker gör sitt jobb, oförtyngd för att kunna fiskas mycket långsamt i det kalla vattnet.



Flugfiskefilmkväll vid Hornstull, Biograf Rio, den 29 november

Missa inte att få chansen att njuta av fiskefilm på storduk: Filmkonceptet RISE återkommer till Sverige i år igen och det blir en förhandsvisning av The Source – Iceland och även en titt på uppföljaren från Nya Zeeland, som håller absolut världsklass. Jazzbandet Tight Lines Quartets är också där, bandet som kombinerar musik och flugfiske. I stockholm är det 29 november på biograqfen Rio vid Hornstull klockan18:15-20:15 som gäller. Visningar sker även i Göteborg och Malmö, läs mer och förköp biljetter på www.flyfishingfilmfestival.eu

Novemberharr i mitt hemmavatten

Liten harr med majestätisk ryggfena.

Höstlov och resa norrut till Härliga Härjedalen, får rapporter om åttakilos regnbågar i Nedre Rudan och ja... det är inte fiction. Det simmar stora fiskar där numera, kul att flugfiske tar en del av dem.

Med familjen kunde vi åka utför i Vemdalen, idel barmark men kyligt. En lift och två nedfarter var öppna - det räcker långt för en alpin familj.

Bakom stugan rinner Kölån som längre ner blir Kvarnån, min barndoms vatten. Smiter ifrån ett par timmar en dag när kvicksilvret visar på plusgrader och låter flugspöet svaja över gamla favoritnackar. Öringen är utlekt och bortsprungen men jag hittar några små harrar som hungrigt kastar sig över den tungt blyade harörenymfen. Kul!
Ser en lake på grunt vatten och mina glada tankar grumlas något - inte bra med romätare så här i bäcköringens lektider.